Frågor om vägutredningen

Det finns olika delar man behöver titta på för att svara på om vi har tillstånd.

Bygglov: Förra styrelsen har undersökt om vi behöver kommunalt bygglov för att belägga vägen och fått svaret att det behöver vi inte.

Naturvård: Förra styrelsen har via svar från Flens kommun fått besked från Länsstyrelsens Naturvårdsenhet ang naturmiljön. Svaret är att samråd inte behövs inom vägområdet men kan behövas vid sidan om vägområdet enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.

Kulturmiljö: Nuvarande styrelse har frågat Flens kommun och Länsstyrelsen ang. Riksintresset för kulturmiljö. När utredningens skrevs hade vi ännu inte fått svar av Länsstyrelsen. Nu har svar inkommit. 2021-08-20 skriver de följande:

”Vägen ligger inom Riksintresse för kulturmiljövården Flenmo-Hökärr D32.
Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön (Miljöbalken 3kap.6§). Med hänvisning till att små slingrande grusvägar framhålls som ett uttryck för riksintresset menar Länsstyrelsen att grusbeläggningen inte bör ändras.”

I april 2021 svarade Flens kommun ang. riksintresset:
”• Underhåll och nyttjande av vägsträckningarna bör gynnas så att de inte ändras. • Kurvor ska inte rätas ut, vägen bör inte breddas, befintliga vägbeläggningar bör underhållas utan att förändras, dvs grusbeläggningen bör värnas som en viktig del i upplevelsen av en vägsträckning.
Det är framförallt den röda texten som pekar på vägens värden och att göra något som påtagligt kan skada riksintresset är ju tillexempel att belägga den.”

Lantmäteriförrättning: I dagarna har nuvarande styrelse fått ett påpekande från en av REVs knutna advokater att vi enligt Lantmäteriförrättningen 2003 inte kan belägga vägen.
Advokaten skriver: ”Som jag ser det när jag läser er anläggningsförrättning så får ni inte belägga er väg. Den var en grusväg när gemensamhetsanläggningen bildades och står som utförd.”

Vi valde att skicka utredningen via vanlig post för att vara säkra på att den skulle nå alla. Vi har inte epost-adresser till alla medlemmar och kan förstås inte vara säkra på att alla tittar på hemsidan heller.

Ytterligare ett skäl att inte publicera rapporten är för att följa GDPR-förordningen, vilket är vårt ansvar.

Självklart kan du som medlem få utredningen digitalt (som pdf). Skicka isf ett mail med denna önskan till info@malbyhumledal.se Även den tidigare utredningen finns i digitalt format vid förfrågan.

Kolhusteatern, Bruket – Hälleforsnäs
22 Augusti 2021
Kl. 09.00

Styrelsens utgångspunkt har varit saklig för att få fram så mycket fakta som möjligt kring vad en beläggning skulle innebära och har på så vis valt att utgå ifrån de parametrar som Trafikverket och REV (Riksförbundet för Enskilda Vägar) använder när vi tittat på befintliga förutsättningar inom vårt vägnät. Det är detta som utredningen är baserad på. Styrelsen har enbart arbetat för att inhämta korrekta uppgifter och uppgifter med korrekta källor.

Nej, det kan föreningen inte göra.
Gränserna för vad föreningen kan göra sätts av lagen om förvaltning av samfälligheter, föreningens stadgar och inte minst av vad som är ändamålet med den anläggning föreningen förvaltar.
Ändamålet kan du läsa ut i anläggningsbeslutet som lantmäteriet fattade när gemensamhetsanläggningen bildades. I vår samfällighetsförenings fall är det registrerade ändamålet ”Att förvalta vägnätet Mellösa-Mälby GA:1” dvs vi ska förvalta vårt vägnät.
En samfällighetsförening får inte driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose.
Styrelsen uppmanar dock medlemmarna att bilda intressegrupper eller andra föreningar för att tillsammans driva sådant arbete.

Genom en artikel i tidskriften Land Lantbruk den 8 februari 2019 blev samfällighetens styrelse nyligen uppmärksammad på ett avgörande från 2018 i Mark- och miljööverdomstolen. Domen är av relevans inför den utlysta extrastämman den 22 augusti. Artikeln och domstolsavgörandet återfinns nedan.

Artikeln kan du läsa på landlantbruk.se (betalvägg) – (Länkdatum 20210815)
Domen från Mark- och miljööverdomstolen kan du läsa här.
Snabbinfo: Relevanta delar ur både artikeln och domen kan du läsa här.

Ja.
Underlaget och korrespondensen som tillstyrker detta kommer att finnas på stämman.

Vägföreningens hemsida är avsedd för information från samfälligheten till dess medlemmar. Information från andra instanser riskerar att grumla avsändare. Det blir också svårt att göra avväganden kring vilka som ska få sitt material länkat och vilka som inte ska få det.
Just nu finns på hemsidan inga länkar till andra företag, enskilda eller föreningar, annat än i styrelsens svar på medlemmarnas frågor i de fall styrelsen anser att länkning är befogat för källhänvisning. Styrelsens uppdrag enligt Lantmäteriets ändamål och samfällighetsföreningens stadgar är att förvalta vägen. Medlemmar ska därför kunna få enkel och tydlig information om vad styrelsen gör.

Vad det gäller investeringskostnaden för belagd väg har både förra styrelsen och nuvarande styrelse kommit fram till kalkyler som är likartade. I kalkylerna för kostnad av underhåll av belagd väg och grusväg, är underhållskostnader vintertid för belagd resp grusväg ungefär samma. Sommartid skiljer det sig. Styrelsen har tittat på kostnader av redan befintlig belagd väg inom vägnätet, samt gjort beräkningar efter kontakt med Trafikverket och REV. Styrelsen har valt att i kalkylerna inte utgå ifrån att föreningen själva kan göra arbetet, eftersom en sådan kalkyl inte är långsiktigt hållbar i 20 och 40 års perspektiv. Förändringar kan ske och då faller lätt en sådan kalkyl när extern utförare behöver anlitas.

Nej.
Trafikverkets utredare för enskilda vägar skriver i epost till styrelsen 11 augusti 2021:
”Bidrag för större underhåll av befintlig beläggning utgår för de vägar som ligger i trafikklass hög, vilket er vägdel 1 (den som idag är belagd) ligger i. Övriga vägdelar ligger i trafikklass låg och mellan och har inget beläggningsbidrag (oavsett vilket slitlager som ligger på dem). Det innebär att det inte kommer att utgå något bidrag när det är dags att göra om eventuell beläggning på dessa.
Finns det behov av förstärkningsåtgärder på grusvägarna (ej enbart slitlager) har ni möjlighet att söka bidrag för detta, där det i mån av medel kan beviljas bidrag med upp till 70% av kostnaden.”

Trafikverket förklarar sina trafikklasser så här:
”Vi använder tre trafikklasser i beräkningsmodellen, låg, mellan och hög. Trafikklasserna grundar sig på hur många fordon som kör på vägen i medeltal per år, årsmedeldygnstrafik (ÅDT).
Låg: under 25 fordon/dygn
Mellan: 25-125 fordon/dygn
Hög: mer än 125 fordon/dygn”

Källa, trafikklasser: https://www.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/ansok-om-bidrag/ansok-om-bidrag-for-enskild-vagar/Arligt-driftbidrag/ – (länkdatum: 20210811).

Det stämmer inte. I utredningen beskrivs vad Trafikverket baserar sitt bidrag på, dvs vilken klimatzon vårt vägnät ligger inom. Det framgår klart och tydligt att Trafikverkets bidrag inte kommer att påverkas ifall vägen beläggs. Det betyder att vi får samma bidrag oavsett grus eller belagd väg. I sammanfattningen i utredningen står: ”En beläggning påverkar inte det statliga vägbidraget jämfört med en grusväg” . Däremot påpekas att bidrag alltid är bidrag och att det aldrig finns en långsiktig garanti för att föreningen får behålla bidragen i framtiden (oavsett beläggning), varken Trafikverkets eller kommunens, vilket är viktigt att vi har med i tankarna.

Nuvarande regler kring Trafikverkets bidrag kan läsas här:
https://www.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/ansok-om-bidrag/ansok-om-bidrag-for-enskild-vagar/

Enligt kallelsen till Samhällsbygnadsnämndens möte 2021-06-22 (Flens kommun) skulle ärendet ”Antagande av riktlinje Bidrag till enskilda vägar” föredragas. I kallelsen kan utläsas att Samhällsbyggnadsnämnden avser föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det nya förslaget till riktlinjer för Bidrag till enskilda vägar, samt att reglementet Bidrag till enskilda vägar (2003:153) upphävs.

Kallelsen finns att läsa här:
https://flen.se/nedladdning/kallelser_och_protokoll/samhallsbyggnadsnamnden/kallelser/Samhallsbyggnadsnamnden-2021-06-22.pdf

I protokollet från själva mötet återfinns inget beslut eller datum för beslut i frågan så det går tyvärr inte ge klarare besked än så gällande framtiden.

Nej. Det stämmer inte.
Vi har redan lagt på ett nytt slitlager på hela huvudvägen samt på Rosenhällsvägen.
I utredningen har styrelsen avsatt 80.000kr år 2022 för att grusa de två kvarvarande vägarna, år 2023 80.000kr för att komplettera huvudvägen där det behövs. Därefter vart femte år 120.000kr.
Besiktningsmannen (som anlitades av förra styrelsen i Januari 2020) avslutade sitt besiktningsutlåtande så här:
”Om beläggningen inte kommer till stånd bör vägytan tillföras 2-3 cm tjockt krossgrus 0- 16 över hela vägsystemet”.
Detta kommer vi att med råge ha uppnått i vår.

Styrelsen har valt att titta på beläggningsfrågan utifrån ett antal neutrala och mätbara parametrar. Detta är en fråga som är svår att mäta, eftersom många parametrar påverkar priset vid fastighetsförsäljning.
Enligt den medarbetare på Fastighetsbyrån som skrivit under den text där detta intygas är det oftast själva längden på sträckan med grusväg som kan vara avgörande för en fastighetsspekulant. Han menar dock att påståendet stämmer i grunden. En belagd väg kan höja värdet på en fastighet. Han säger också att det en köpare efterfrågar och som höjer värdet på en fastighet är en bra och välskött väg (oavsett beläggning eller grus).

I styrelsens utredning, tabell 1, i kolumnen ”Underhåll av vägtrummor och diken, lagning av väg” har vi för grusvägen budgeterat:
640 tkr på 20 år:
50 tkr under fyra tillfällen för trummor och diken,
240 tkr för lagning av väg (Här ingår potthålslagning), 240 tkr / 20 blir 12 tkr per år.
200 tkr lagning av den befintliga belagda vägen.
Med de planerade åtgärderna som återkommande grusning år 2022, 2023, 2028, 2033, 2038, liksom kontinuerlig sladdning av väg, förväntas vägen att bli mer underhållsfri.

Tyvärr är det så.
Företagsrådgivare på Sörmlands Sparbank skriver i epost till styrelsen (2021-08-13):

”Löftet innefattar den lånemängd ni önskar uppta. Dock, precis som ni beräknat, krävs en egen insats på minst 15 % av totalkostnaden.
Dvs, blir totalkostnaden lägre, så blir lånebeloppet också lägre.
Indikativ ränta är ca 3 %. Den exakta sätts vid upplägg av lånet. Det beror också på om ni önskar binda lånet, eller ha det rörligt.
Viktigt att tänka på är ju också att räntan kommer ändras ett flertal gånger under hela lånets livslängd. I er kalkyl räknar ni på en ränta på 3 % hela vägen.
Självklart är det omöjligt för er (och oss) att beräkna vad räntan är i framtiden. Men jag ville bara tydliggöra det.
Rak amortering på max 15 år stämmer. Väljer ni att ha en rörlig ränta kan ni extraamortera/lösa lånet när ni önskar.
Utöver detta tillkommer det en hanteringskostnad på 6 000 kr.”

Vårt vägnät ligger i två riksintressen, ett för kulturmiljö och ett för naturmiljö. Styrelsen har i utredningen valt att endast lyfta kulturmiljöintresset.
Kunskapsunderlaget för Riksintresset Flenmo – Hökärr (D32) i sin helhet kan läsas här:
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440272f4ff/1528782063366/d32_flenmo_hokarr_kunskapsunderlag.pdf

Kommunens uttalanden som står återgivna i utredningen har kommit oss tillhanda genom epostmeddelande.
Så här skriver de i mailet:
”Dock är det ju även upp till var och en att tillgodose och bevara riksintresset enligt Miljöbalkens 3 kap 6§.
Så här är målen för att tillgodose Riksintresset värden formulerat.
Mål för att tillgodose riksintresset – kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde
Det ska vara möjligt att förstå och uppleva det småbrutna landskapets många traditionella gårdsplatser och ängs- och betesmarker. Odlingsmarken ska hävdas på ett sådant sätt att dess öppna karaktär består. Bebyggelsens karaktär ska värnas. Det ålderdomliga vägnätet ska behålla sin terränganpassade karaktär, vägbeläggning och fortsätta att vara farbart. Det innebär att: • Befintliga gårdar bör ges goda möjligheter att fortsätta fungera som små, levande jordbruk. • Bebyggelsens småskaliga och stilmässiga karaktär bör beaktas. • Jordbruksmark och betesmark ska inte planteras igen med högväxande gröda. • Underhåll och nyttjande av vägsträckningarna bör gynnas så att de inte ändras. • Kurvor ska inte rätas ut, vägen bör inte breddas, befintliga vägbeläggningar bör underhållas utan att förändras, dvs grusbeläggningen bör värnas som en viktig del i upplevelsen av en vägsträckning.
Det är framförallt den röda texten som pekar på vägens värden och att göra något som påtagligt kan skada riksintresset är ju tillexempel att belägga den.”

Påföljder av brott mot Miljöbalken kan läsas här:
https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta-om-brott/miljobrott/.

Se även frågan ”Har samfälligheten alla tillstånd som behövs för att belägga vägen?” ovan.

Riksintressena för Harpsund, Granhed och Mellösa by har inga bevarandemål med avseende på vägarna. Riksintresset Harpsund (D34) rör Herrgårdsmiljö. Riksintresset Mellösa By (D35) rör äldre bebyggelse/kyrka och Riksintresset Granhed (D27) rör ålderdomlig bystruktur.

I Sörmland finns i övrigt endast två Riksintressen med uttryckligt bevarandeskydd för grusväg (alltså där ordet ”grusväg” används i bevarandetexterna), utöver Riksintresset för Flenmo-Hökärr (där vår väg ingår). Det finns fler Riksintressen med bevarandetexten ”äldre vägnät” där ”nuvarande beläggning skall bevaras”, men ingen av dessa nämner uttryckligen grusväg).

I rapporten ”Revidering av Riksintressen för kulturmiljövården” förtydligar Länsstyrelsen förutsättningar för Riksintressens fortlevnad samt sårbarheter.
De skriver:

”Exempel på faktorer och ingrepp som kan skada riksintresset:
• Vägar breddas, kurvor rätning ut. Vägbeläggning ändras från grus till asfalt.”

Hela listan med förutsättningar och sårbarhet ser ut så här:

”Förutsättningar för riksintressområdets fortlevnad
• Exempel på förutsättningar för att värdena i riksintressanta vägmiljöer ska bestå är:
• Vägmiljön underhålls så att den förbli farbar och vägen ska behålla sin terränganpassade karaktär, sin kurvighet, bredd och grusbeläggning.
• Väghistoriska komponenter, t.ex. milstolpar, stenbroar, väghållningsstenar m.m. bevaras och vårdas.
• Slutenheten är viktig för vägmiljöer genom skogsbygder. Den omgivande skogen behålls för förståelsen av vägmiljön.
• För vägmiljöer genom leder genom öppet landskap är det viktigt att de öppna utblickarna mot värdebärare i landskapet bevaras.
• Ny bebyggelse placeras i förhållande till vägen på samma sätt som äldre, befintlig bebyggelse.

Sårbarhet
Exempel på faktorer och ingrepp som kan skada riksintresset:
• Vägar breddas, kurvor rätning ut. Vägbeläggning ändras från grus till asfalt.
• Eftersatt underhåll av vägmiljön.
• Nya vägar eller annan anordning övertvärar riksintresset på ett sådant sätt att delar av vägen mister sin funktion och tas ur bruk.
• Väghistoriska komponenter skadas vid vägunderhåll eller t.ex. vid skogsarbeten som använder delar av vägen för framkörning av timmer.
• Eventuell ny bebyggelse eller andra typer större markförändringar, t.ex. täktverksamhet placeras för nära väg i skogsbygd så att slutenheten bryts. Ny bebyggelse eller annan markförändring an- läggs i förekommande fall indraget från vägen med anslutande uppfartsväg och ett separerande skogsparti emellan.
• Eventuell ny bebyggelse eller andra typer större markförändringar invid väg genom öppet land- skap anpassas efter detta mönster.”

Revidering av Riksintressen för Kulturmiljövården (Länsstyrelsens broschyr):
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440272f6aa/1528785449347/rapport-rev-riksintr-kulturmiljo-141007.pdf (Länkdatum 11082021)

Harpsund (Länsstyrelsens kunskapsunderlag)
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440272f501/1528782063399/d34_harpsund_kunskapsunderlag.pdf (Länkdatum 11082021)

Mellösa by (Länsstyrelsens kunskapsunderlag)
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440272f502/1528782063418/d35_mellosa_kunskapsunderlag.pdf (Länkdatum 11082021)

Granhed (Länsstyrelsens kunskapsunderlag)
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440272f512/1528782118579/d27_granhed-kunskapsunderlag.pdf (Länkdatum 11082021)

Se även frågan ”Har samfälligheten alla tillstånd som behövs för att belägga vägen?” ovan.

Styrelsen har valt att titta på beläggningsfrågan utifrån ett antal neutrala och mätbara parametrar. Dessa parametrar berör inte smutsiga bilar.
Det stämmer säkert generellt sett att bilar blir smutsigare på grusvägar än belagda vägar.

Kvicksilver från omgivningen samlas i sjöar och är bioackumulativt i växter, fiskar, djur och människa, dvs det koncentreras och ökar uppåt i näringskedjan. Genom att konsumera t.ex fisk så exponeras människor för metylkvicksilver, vilket också är den enskilt främsta källan för kvicksilver för människa. En vanlig dricksvattenanalys omfattar inte kvicksilver, utan då behöver en särskild tungmetall/kvicksilveranalys utföras.

IMT-beläggning innehåller bindemedlet bitumen som görs ur olja som innehåller kvicksilver. Eftersom kvicksilver är förbjudet att använda i Sverige sedan 2009 renas bitumen, men kan ändå innehålla upp till 0,1 procent kvicksilver. Allt går inte att rena bort. IMT anses inte lika skadligt för miljön som vanlig asfalt med mer bitumen.
Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna och allra farligast för gravida kvinnor och barn.

Källor: Trafikverket, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket. Ex.vis: https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/fororenade-omraden/kvicksilver-.pdf.

Enligt undersökningen Länsstyrelsen har gjort är det 2 av 3 gäddor som har högre kvicksilverhalt. Naturligtvis beror kvicksilverhalten i gäddan också på gäddans ålder. Ju äldre desto högre. Det betyder att det finns fisk som innehåller lägre nivåer kvicksilver i Örhammaren.
Eftersom styrelsen inte har gjort egna mätningar har vi förlitat oss på Länsstyrelsens utredning. Utredningen är några år gammal, men som sagt mätningen gäller bioackumaltiv metall. Kvicksilvret lagras högst upp i näringskedjan.

Länstyrelsen skriver i sin sammanfattning:
”Undersökningen från 2010-2011 innefattar sammanlagt 12 sjöar och under tidsperioden infångades totalt 69 gäddor från dessa sjöar. Det är vanligt att halterna av kvicksilver i fisk varierar med fiskens storlek och för att underlätta jämförelse mellan fiskar i de olika sjöarna har kvicksilverhalten i gäddorna räknats om till att motsvara halten i en gädda på 1 kg enligt normeringsmetoden på sidorna 12-13.

Av de 69 fiskar som sammanlagt fångades in uppmättes en lägre kvicksilverhalt än 0,5 mg/kg i 38 av fiskarna (normerade kvicksilverhalter) vilket innebär att över hälften av fiskarna innehåller låga kvicksilverhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. I fiskarna från Lidsjön har samtliga av de infångade fiskarna lägre halter än 0,5 mg/kg (normerade kvicksilverhalter). Högst kvicksilverhalter har uppmätts i Örhammaren där gränsvärdet för gädda på 1,0 mg/kg överstigs i två av tre fiskar.”

Hela undersökningen kan läsas här:
https://viss.lansstyrelsen.se/ReferenceLibrary/53111/Kvicksilver-i-gadda-miljoovervakning-i-Sodermanland-2010-2011.pdf.

Nej. Det stämmer inte.
Vi har redan lagt på ett nytt slitlager på hela huvudvägen samt på Rosenhällsvägen.
I utredningen har styrelsen avsatt 80.000kr år 2022 för att grusa de två kvarvarande vägarna, år 2023 80.000kr för att komplettera huvudvägen där det behövs. Därefter vart femte år 120.000kr.
Besiktningsmannen (som anlitades av förra styrelsen i Januari 2020) avslutade sitt besiktningsutlåtande så här:
”Om beläggningen inte kommer till stånd bör vägytan tillföras 2-3 cm tjockt krossgrus 0-16 över hela vägsystemet”.
Detta kommer vi att med råge ha uppnått i vår.

Under våren var det en fastighet som anslöt sig till fibernätverket och behövde då gräva över vägen, eftersom fibern låg på andra sidan. Efteråt har man har behövt lägga på mer material vid flera tillfällen där det grävdes i vägen.
Vid ett par tillfällen har man behövt gräva av vägen av andra anledningar.
Det blir ofta problem när man gör en schakt över en väg. Det kan uppstå sättningar så att det blir ett gupp och behöver då fylla på med nytt material. Detta är mycket enklare att åtgärda på en grusväg, än på en belagd väg. Det är dock rätt osannolikt att man har lagt fiberkabeln så att ett brott kan inträffa i den befintliga vägen.

Dikning behövs oavsett om vi har belagd väg eller grusväg. Därför har styrelsen budgeterat för detta i utredningen (vart femte år). Den stora orsaken till att man måste dika är inte gruset som hamnar där – grus fortsätter att dränera även i diket. Även om vi har en belagd väg kommer grus att hamna i diket från kantstödet. Det är vad regnvattnet för med sig i form av lera, jord m.m. som får vegetationen att gro och ev. stoppa upp dikesfunktionen.

I styrelsens utredning kan du läsa en utförlig beskrivning av vägens bärighet.